tisdag 31 januari 2012

Hur definierar man bekväm?

Det är en fråga som jag får ställa mig många gånger per dag. Till exempel när Wilda, Flora eller Sune R ligger på marsvinstoaletten. Särskild Sune R. Då hänger fötterna över kanterna och han trivs tydligen. Eller när Lucia sitter på det minsta hustaket som vi har i buren. Klara älskar att ligga mitt i vägen. Maja trivs mitt i höet bredvid trappan förstås. Om hon en gång skulle behöva vända sig skulle hon säkert ramla ner. Mest av allt beundrar jag Lucias sovställning när hon inte sitter på taket eller hoppar över staketet. Visst ser det bekvämt ut.

onsdag 25 januari 2012

Jenny

Idag ville jag berätta en historia. Det var den 18. December och en helt vanlig morgon. Jag gick upp och åt frukost som vanligt. Efter frukosten vandrade jag till datorn. Kanske fanns det något nytt i Jennys Blogg, vem vet? Jo det fanns ett nytt inlägg, men det var annorlunda än jag hade väntat. ”Jenny är död” läser jag. En, två, tre gånger läser jag den raden och begriper ingenting. Tårarna började rinna. Hon var ju inte gammal bara 6 år. Dagen innan charmade hon alla som hon träffade på en forumsträff.

Jag fick aldrig träffa henne, men jag hörde så mycket om henne. Jenny var Jenny. Hon såg ut som ett marsvin, men annars… Hon var det enda marsvin som jag kände med 2 bostäder. Hennes huvudbostad var skrivbordet (hennes matte säger tvärtom men varje gång när jag frågade efter henne satt hon på skrivbordet) och andra bostaden var hos fotfolket, alltså bland dom andra marsvinen. 

Det finns så mycket att berätta om henne och jag vet inte vart jag ska börja. Jag misstänker att Jenny kan man helt enkelt inte beskriva.  Vem sitter i transportboxen på väg till veterinären och pruttar hela vägen? Vem använder sina fötter bara när det är absolut nödvändig?  Vem driver marsvinsvakterna till vansinne eftersom dom inte förstår vad man vill? Vem vägrar att gå ut på gräsmattan eftersom man blev biten av en myra?  Vem fixar strömavbrott i lägenheten? Japp all det är Jenny och mycket mer. Hon var och är en väldig speciell dam, till exempel tipsade Jenny Wilda om elefanterna.

Och efter allt vad jag har läst om henne var säkert en av de första sakerna som hon gjorde på regnbågssängen att jaga ut vår stackars Carl-Gustav från sin älskade Blimp och sen fixade hon sig massvis med fotfolk. Och precis som hon lyckades här, så har hon säkert folk omkring sig som gör allt åt henne .  Och till sist här kommer Jennys Blogg:

 http://meerschwein-jenny.blogspot.com/








tisdag 17 januari 2012

Posten har kommit

Matte: öppnar ytterdörren
Wilda: Maaaaaaaaaaaaaaaaaaattttttttttteeeeeeee ta inte av skor!
Matte: Wilda mår du bra? Vad har hänt?
Wilda: jag har fått post!!!!




Matte: ja vet du gumman, jag kommer faktiskt från posten, men om du vill kan jag gå dit igen
Wilda: Ta av skor då och snälla kan jag få mitt paket.






Wilda: : Matte kan du öppnar paketet? Wow så många.



Wilda: Jag måste provsmaka dom
Matte: Varsågod




Wilda: Titta hur stark jag har blivit av bara 1 elefant. Jag kan lyfta mysrullen inkl Lucia





Och jag blev modig! Jag kan bita Lucia!






Matte: Men Wilda, ska du inte vara snäll?
Wilda: Varför då?
Matte: Du brukar ju vara snäll normalt.
Wilda: jag är snäll när jag sover normalt. Men idag kan jag det också när jag är vaken. Alltså en elefant till varje Marsvin!









Matte: Du har glömt Klara.
Wilda: Hon tar inte mat från främmande säger hon, men hon är bara rädd för elefanterna. Dom biter kanske henne säger hon och dessutom ska jag berätta en hemlighet?
Matte: okay
Wilda därför får resten inga elefanter!







Matte: Wilda en sak till har du glömt!
Wilda: Nej det har jag inte. Det bästa till slutet
 

Tack så hemsk mycket Camilla!!!!!!!!!!

lördag 14 januari 2012

Till Malin

Hej Malin!

Matte berättade att hon pratade med dig igår. Jag tycker det var bra men jag har också mina synpunkter på berättelsen. Först och främst vill jag bli 10 år minst! Jag vet vad matte säger och jag vet också att jag ska räknar med sista vintern och inte vet jag vad allt. Men det kan hon glömma. Nu är matte äntligen dresserad och gör allt vad jag vill. Då lämnar jag väl inte paradiset. Nej du, jag är inte korkad!

Att jag hade den där urinstenen vet du ju och jag fick den inte tillbaka. Varför försvinner alltid mina grejer? Sen blev jag avmaskad och föra veckan hade jag en ögoninflammation. Jag fick åker till veterinären, men du var tyvärr inte där. Jag fick träffa någon annan. En kille! Jag tycker  inte om killar! När matte var förkyld och husse skulle stödmatta mig, åt jag ingenting. Matte fick komma till skrivbordet med över 39 grad feber. Då tog jag nådig en elefant.

Stödmat får jag en gång per dag. Och det är kul. Jag sitter på skrivbordet och äter där. Just nu har jag en 3 olika saker där. Kligröt, morot och 1 elefant. Och det är jag som bestämmer vad jag vill äta först!  Så håller jag också min vikt (mellan 920 och 950g) och matte är glad. Lite trött är jag tyvärr ibland. Jag sover mer än vanlig säger matte, men jag ligger fortfarande mitt i vägen. Det har jag inte glömt. Annars är jag lite glömsk ibland. Jo och min hörsel, men därför har jag matte. Hon har ju bättre hörsel än jag!

 Att får bestämma är också viktig för mig! Till exempel när jag fick dom där ögondropparna. På morgonen vill jag ha den på fåtöljen i vardagsrummet och på kvällen på skrivbordet, på toaletten! En gång försökte matte ger mig den när jag bara satt på skrivbordet, bredvid toan. Jag blev så arg. Matte säger att jag ser söt ut när jag är arg. Jag är arg och matte skrattar över mig.

Förresten måste jag väl berätta hur min dag ser ut. Jag bestämmer här i huset och matte betjänar mig! Alltså på morgnar kommer matte in till oss. Hon väcker mig och jag bli klappad lite. Sen kommer matsignalen och jag sitter framför gallret och väntar på mat. När matte kommer ställer jag mig på bakbenen. Jag får alltid första matbit när jag hänger över gallret. Magen visar mot köket! När jag har ätit på det springer jag till min återsamlingsplats. Där vill jag ha frukost. Efter frukosten sitter jag i min bil och äter hö. Lite senare kommer matte med gurka. Jag bestämmer var jag vill äter den. Matte åker till jobbet och jag sitter bland marsvinen och väntar att hon kommer hem.  Första vägen är alltid till oss och jag flirta lite med matte. Sen får hon vila lite efter jobbet.  Ibland vill jag sitta på mattes arm innan kvällsmat. Så om matte hör mig skriker innan kvällsmatten då vet hon att jag är ensam.

När det är matdags får jag igen första matbiten. Sen väntar jag på den roliga delen. Mata hämtar mig på skrivbordet. Först måste hon knacka på dörren, sen på buren och sen måste hon fråga om jag vill taxi. Det vill jag! Vi går till vågen och sen till skrivbordet. Efter stödmatten flirta vi en stund och sen går jag själv tillbaka. När jag är hos marsvinen igen får vi hö och vatten (vi får det 2-3 gånger om dagen) och matte får sova. Som du ser bli jag väl omhändertagen.

Hälsningar Wilda




fredag 13 januari 2012

Grattis Sune R till årsdagen

Sune 11.1.2011




Sune R 12.1.2012

Jag älskar er tjejer!




Grattis Sune R du har överlevt 1 året med dina tanter! Jag misstänker att det var ett spännande år. Du kom hit efter den där ”olycka” med din kompis. Jag var så rädd när jag hörde vad du gjorde med honom, men eftersom vi behövde en kastrat fick du kommer hit ändå.
I alla fall fick du en ny matte, 5 tanter, ett andra namn, många nya upplevelser, ett blogg och till sist har matte förälskad i dig. Vi är så glad att vi fick träffar dig och att du bor här. Tack att du finns och vi hoppas på många fina år med dig.

måndag 9 januari 2012

söndag 8 januari 2012

Hur man tar ögondroppar


När vi var hos veterinären, var Wilda inte särskilt kooperativ. Hon tyckte inte om veterinären, var missnöjd och kissade på mig. Till sist fick vi vara 3 stycken och därifrån fick 2 stycken hålla henne, bara att hon fick i sig ögondroppar.  Nu vet ni säkert hur glad jag blev över henne. Jag såg en bild framför mig: en ilsken Wilda och en förtvivlad matte hemma och definitivt en Wilda utan ögondroppar!

Kvällen kom och jag hämtade Wilda som vanligt till sin stödmat. Madam satt på sin toalett och åt morot. Sen visade jag flaskan med droppar som hon undersökte väldigt noggrant. Sen försökte jag ge dom till henne. Wilda satt blickstilla med öppna ögon. Inget problem alls. Nästa morgon visade hon mig rätt sida till och med. 

Jag får göra tydligen vad som helst med henne. Hon tror på mig och vet att jag vill bara det bästa för henne.  Dessutom vet hon att hon får sitta på min axel på morgonen alternativt på kvällen. Hon flirtar och pratar och trivs tydligen jättemycket i mitt sällskap. Hon kanske tror att jag är samma slags djur som hon.


torsdag 5 januari 2012

Utflykt för två

Matte for runt som ett skott i bostaden i morse och dessutom pratade hon i telefonen. Jag anande nästan hur det hela skulle sluta idag. Och jag hade faktisk rätt! Jag är klok, omtänksam, snäll, blygsam, hänsynsfull och ibland sällskapsdam ähm herre. Och det sistnämnda fick jag vara idag. Wilda tyckte nämligen att hon var för frisk och hälsade på matte igår kväll med nästan stängt vänsteröga. Dessutom hade hon någon konstig vätska i ögonen som man inte ska ha när man är ett marsvin. Nu vet jag inte hur det är med afrikanska skrivbordsvin, men jag misstänker att då gäller samma regler.

Så när husse kom hem, ringde han till matte och frågade hon visste vilken transportbox han skulle ta. Jag lekte dessutom kurragömma med honom en liten stund. Så lätt får man mig inte. Det kan jag lova! Sen plockade vi upp matte och åkte till veterinären. Wilda blev som vanligt kvällens stjärna och jag satt i transportboxen och övervakade hela proceduren. Tack gode gud att jag inte måste komma ut. Wilda var lite missnöjd idag med veterinären eftersom hon tycker bäst om tjejer och veterinären var en kille. Han fick undersöka Wilda och spola ögonen och Wilda var jätteduktig. Självklart var hon det, hon fick ju gurka och vad fick jag? Jag satt på första parkett och tittade på. Ingen sa någonting till mig och jag visste inte om jag måste komma ut och uppleva samma procedur som Wilda. Dessutom berättade matte pinsamma historier om mig.

När vi äntligen åkte därifrån med ögondroppar till Wilda och fortfarande ingen gurka till mig då tjatade Wilda hela vägen hem hur jobbig veterinären var och hur mycket hon måste lida och hur duktig hon var.  Jag blev så glad när matte öppnade transportboxen att jag ramlade över Wilda när jag ville ut.  Och nu sitter hon i buren och surar och alla tycker att jag var elak mot henne. Tack matte för den här utflykten. Jag tycker att nästa gång får ni leta efter en ny sällskapsdam ähm herre. Jag strejkar. Hälsningar Sune R






kvällens stjärna:

tisdag 3 januari 2012

I nästa liv ska jag (Lucia) bli undulat!

Ja det ska jag! Matte kan inte göra något emot det! Eller ska jag bli papegoja? Jag har ju träffat en papegoja när jag bodde på djuraffären.  Svårt att bestämma just nu, men fram till dess vet jag vad jag ska göra.

Det var igår när matte kom hem från jobbet. Jag satt bredvid Wilda och funderade lite. Då kom matte in i rummet och pratade med Wilda. Ja tänkte jag, nu ska jag berätta vad jag hade bestämt. Alltså som ett skott till matte och förklara att jag vill bli klappad. Om jag blir dubbelt så lång som vanligt, då vill jag bli klappad. Bara att ni vet. Jo och det var så skönt, att jag började kvittra. Matte slutade genast, men då blev jag bara arg och försökte bita henne. Hon förstår mig och jag blev klappad lite till. Matte sa att jag sjöng som en undulat och jag såg lycklig ut. Det var jag också! Nu måste jag bara lära mig flyga. Jag vet bara inte när och hur. Jag vet bara att det är bäst när matte inte är i närheten. Ha en bra dag.

söndag 1 januari 2012

Ett gott nytt marsvinsår?


Jag vet inte, jag vet bara en sak som kommer kanske att hända det här året. I alla fall när jag titta på marsvinen.  Jag gick ju ner med stödmaten till Wilda. Att ta bort den helt och hålet funkar inte, då tappar hon vikt direkt. Allt som man kunde kolla upp på henne blev också kollat. Och jag vet hur det ska sluta med henne.  Wilda är som vanligt, går vilse, skriker och ligger i vägen. Tyvärr sover hon också mycket och jag känner helt enkelt vart vi är på väg. Wilda och jag vi vet båda vart vi är på väg. Vi hade ett långt samtal och som vanligt är det Wilda som får bestämma.  Jag bad henne bara om 2 saker. Att hon ska säga till när det är dags och att hon väntar till våren. Men om hon tycker att hon vill gå nu, så får hon. Som sagt Hon får bestämma. Det låter sorgligt och jag är lite rädd och jag hoppas verkligen att jag har fel. Tyvärr stämmer mina känslor ofta. I alla fall gör vi allt för lilla damen och hon stormtrivs med att bestämma över oss. Wilda är kreativ och bortskämd. Det sistnämnda märkte jag när jag hade över 39 feber och min man skulle stödmata henne. Wilda lyckades faktiskt att jag fick dåligt samvete och ställde upp som hennes betjänare igen.  Duktig flicka!

Lucia däremot älskar min väckarklocka. När den börjar kvittra är det dags för henne att gå hem. Det betyder att hon hoppar över staketet och vandrar tillbaka till buren. Där sitter hon framför buren och ser oskyldig ut. Och om ni tror det är bara klockan som kvittrar, så kan jag förkunna med stor glädje att Lucia också kan det. När vi fick besök av Dagmar då hade vi en liten undulat i marsvinsrummet. Lucia tyckte att det var otäckt och hon trivdes inte med situationen. Då började hon direkt. Nyårsnatten däremot tyckte hon om. Till och med Klara vandrade runt utanför buren.  Matte var nämligen vaken och kanske kommer hon med frukost lite tidigare. Eller bättre med ett litet mellanmål kl. 12 på natten.  Varför annars är matte uppe mitt i natten?