Vad vi tycker om husdjur

Maja

Jag älskar husdjur. Det är det bästa vad jag vet. Precis därför fixar jag husdjur till oss ibland. Några fina små djur som kryper runt i pälsen. Det är perfekt för marsvin tycker jag. Lätt att sköta och dom tar inte mycket plats.

Lucia

Dumma Maja som fixade pälsättare. Vem åkte till veterinären? Jag! Vem fick medicinen först? Jag! Vem fick ingen muta? Jag!

Klara

Jag vet inte om jag gillar husdjur. Är dom farliga? Varför måste dom komma hit? Måste vi dela mat med dem?

Antonios

Husdjur?  Här? Är jag inblandad?  Självklart är jag det när matte plockar mig ut buren och tar mig på knä. Men det hände ingenting. Jag blev klappad lite i nacken. Inte ens på matte kan man lita längre. När man bli utplockad, då händer något farligt. Men nu, nu blev jag klappad i nacken. För säkerhets skull svimmade jag trots allt. Man vet ju aldrig. I alla fall har jag nu en ursäkt till mitt sår på ryggen. Det är deras fel. Jag är oskyldig.

Alla gör misstag

Till och med jag! Men jag gör alla misstag bara en allra högst två gånger.  När matte kommer med en transportbox, då vet jag att det betyder något som är mindre roligt.  Men det hjälpte inte att jag gömde mig bakom Klara. Vi åkte iväg och hämtade Majas medicin. Dessutom lämnade vi några prov. Blodprov slapp vi eftersom det är så svårt att göra på ett marsvin. Det är vår turdag. Eller närmare bestämt det är Klaras turdag. Vi spelade spelet med det korta höstrået och hon förlorade. Men jag lämnade lite hud och Lucia lämnade något helt annat också. På en strategiskt bra plats!!! Jag är stolt över henne. Och vet ni vad? Vi delade upp Wildas talanger här om dagen. Jag tog klumpedunsen, Matte tog den glömska delen (lucia har kissat många gånger på matte och matte hade glömt det), bara den delen med dålig hörsel vill ingen ha här. Någon som vill ha den delen? Vi bjuder gärna på den. Ha en bra dag.

Antonios

Vad är fram och bak?

 

Hemma igen hos en dumt matte

Jaså då är vi äntligen hemma. För den som inte vet så blev i placerat nästan 3 månader i Knivsta. Det hände mycket där, till exempel lämnade vår kära syster den afrikanska skrivbordssköldpaddan kelgrisen Wilda oss. För den som vill läsa om henne rekommenderar vi http://www.meerschweinforum.de/forum/showthread.php?t=293392 . Där kan ni läsa allt om hennes sista resa med taxin. Alltså om ni kan tyska!

I alla fall vi kom hem i helgen. Matte blev jätteglad, men vi var definitivt för länge borta! Hon glömde mina behov. Jag behöver det lugnt och skönt och helst en plats bredvid elementen. Platsen bredvid elementen fanns förstås. Men den där delen med lugnt och ro… Då fixade matte och husse en ny husse som till och med kan skrika högre än Wilda! Jag var irriterad hela helgen (32 timmar, 43 minuter och 16,5 sekunder). Då upptäckte jag att matte visst tar hänsyn till mig. Lillhusse får inte skrika direkt bredvid oss, han får inte komma in i buren och han fick inte klappa mig. Tjejerna Maja och Lucia har ställt upp, men inte jag. Ibland kommer han med mat och ibland sover han. Då har vi matte helt själva! Men det finns en sak som jag hatar trots allt. Det är barnvakten. Matte har den för att höra lillhusse men barnvakten låter ibland förfärligt. Jag kommer aldrig att tycka om den. Men jag börja tycker om lillhusse!

Hälsningar Antonios

I morgon

I morgon får vi besök från storstaden. Det kommer blir en rolig och sorlig dag. Roligt att Daniel får träffa släktingar och sorligt att bara 4 marsvin kommer hem(Skönt att det fanns plats i bilen till 2 transportbox). Nu vet vi ju alla att nummer 5 inte är ett marsvin, men trots allt hon kommer inte hem. Lilla Wilda som har vandrat vidare och lämnar efter sig en ledsen matte, ett tomt skrivbord, en CC-färgad vägg och oändliga minnen.

Ingen som tror att man glömde frukosten eftersom hon glömde att hon fick mat 2 timmar innan. Ingen som tigger efter elefanter eller skrivbordet. Ingen som sitter på mattes axel och myser, inget marsvin längre som är rumsrent. Vem kommer ta över hennes sten eller hennes mysgrejer? 

Vi har 5 påsar elefanter kvar och det är bara hennes. Om jag är rättvis ger jag dom till resten, men jag kan inte. Vi får se hur vi löser det på bästa set. Jag försökte översätta hennes text till svenska men jag orka inte heller. I alla fall kan man titta på en underbar dam som har sina åsikter och förkunnade dom gärna högljudd. Om hon inte gick vilse, ramlade över något eller bara toaletten var upptagen.  

http://www.meerschweinforum.de/forum/showthread.php?t=293392

Månadens husdjur

Utan tvivel har jag ett nästan världsberömd marsvin här hemma. Hon har sina fans i Sverige, Tyskland och inte vet jag var. Men sina åsikter roar hon många människor och hon visar att till och med en veterinär kan ha fel. Det där ordspråket att hon är så envis att hon säkert bli 10 år stämmer kanske verkligen på henne. Det kan förstås också beror att hon är lite dement och helt enkelt glömma att vandra vidare. Det är ju positiv och titeln världens äldste marsvin skulle ju passa fint på henne.

I november upptäckte jag på hemsidan av vår veterinär en liten information. Vill du ser din husdjur här?...  Och vad hände? Nu i mars är hon tillsammans med en liten söt hund månadens husdjur.(http://hudiksvallssmadjursklinik.se/) Jag undra mig hur bra dom känner till vår lilla tant eftersom hund passa ju perfekt. Madam bete sig nämligen gärna som en hund. Dessutom har hon nu en ny titel. Duktig jobbat Wilda!

Annars är våra marsvin fortfarande inte hemma och jag saknar dom så mycket. Tack och lov får jag kort ibland och lite information. Men jag hoppas efterDaniels läkarbesök nu på torsdag kan vi bestämma hemresan.

Jag längtar att se Daniels öga när han träffa våra husdjur för första gången. Han vet vart dom bor, han har sett kort och han kommenterade kortet också. Undra mig vad han säger när han upptäcker sitt misstag. Just nu tro han nämligen att vi ha katt.