Nästan hela familjen var/ är sjuk med olika sjukdomar. 2/3
är förkyld och 1/3 var magsjuk. Alla är trötta och vi göra bara det som är
nödvändigt. Klippa klor är tyvärr nödvändigt och att städa kisshörnan i buren.
Men städa hela buren tyckte vi kunde väntar ett par dagar. Och det inkl öppna fönstren skulle vi inte
har gjort. Tonis kära lilla söta flygande husdjur har kommit tillbaka. Jag
spenderade en kväll med sanering och nu hoppas vi på det bästa.
Plan c är att köra flyttlastet till inte vet jag bara ut
härifrån och sen öppna fönster och frysa ut allihopa inkl insektsmedel. Sen
städpass med kokhet vatten och förhoppningsvis blir vi av med dem.
Om det inte funkar har vi plan K, som vitlök (Knoblauch på tyska). Mycket Knoblauch!!! Plan Z är att vi måste bygga en ny bur. Och
nej det vill jag inte. Killen som har ansvar för att det är kaos sitter just nu
på taket och äter på buren. Han ser väldigt oskyldig ut och förstår inte varför
den goda maten hela tiden försvinner.
Hans enda kommentar till städorgien igår? Jo han började
gnaga på sopborsten. Varför ville vi ha honom tillbaka? Skulle han ha flyttad
hem igen om jag visste vad som väntar oss? Bara för den som inte kommer ihåg: 3
hängmattor och minst 4 mattor har han förstört (tuggat sönder). Vi fick byta golvmatta i buren och använder
extra mycket kuttspån nu för tiden. Hus, plast, sandpapper på trappan,
handdukar, mysgrejer och en transportbox blev förstörda. Och nu eventuellt en
hel bur om vi har otur. Inkl att han blir 20 år minst.
Jag är förtvivlad och ovan nämnda frågor dyker upp ibland.
Och sen kommer kvällen. Man tittar in i buren och då sitter han och väntar. Jag
böjer med ner och viskar " ska vi äta mat från Peru?" Toni börjar trampa med framtassarna, huvudet
flyger bakåt och hela marsvinet vibrerar av glädje. "Heja huvudrätten!"
och sen är det bara tid för att klia under hakan och jag vet en sak. Plan K
hoppar vi över och trots allt är det så skönt att ha honom här. Vår älskade lilla Antonios. Och jag hoppas
för hans skull att han aldrig får ont i magen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar